Den 2-4 juli hade jag förmånen att få åka till Kielce i Polen i sällskap med två XP Media-författare. Max Safir, överlevare från Förintelsen, som tillsammans med Ewa Wymark skrivit boken Bäste herrn, låt mig få leva, samt Pierre Enbert, författare till Vägen ut, som berör Sveriges skuld under Förintelsen. Bakgrunden till resan var en inbjudan till en konferens ”70 år efter Progromen”. Dagarna 3-4 juli är minnesdagar av en pogrom som judar blev utsatta för i Kielce den 4 juli 1946. Det hela inträffade efter att några överlevande judar återvänt till staden från olika koncentrations- och förintelseläger. I pogromen mördades 42 judar och 50 skadades. Denna händelse gjorde att ca 70000 judar flydde från Polen inom några månader. Ett år senare fanns det bara 100000 judar kvar av den tidigare polsk-judiska befolkningen som översteg 3.3 miljoner före kriget. Läs mer http://www.levandehistoria.se/fakta-om-forintelsen/pogromen-i-kielce-4-juli-1946 Flera av förövarna straffades men sedan tonades händelsen ner av kommunisterna. Senare, efter frigörelsen från sovjetkommunismen, lät den nye polske presidenten Lech Walesa sätta ut ett minnesmärke om pogromen 1990. 2006 gav Jan T. Gross, historiker och sociolog, ut boken Fear där han påvisar att polacker som var delaktiga i pogromen. Detta ledde till ett uppvaknade och en intensiv debatt om polackernas roll i förföljelsen av judarna. Gross hade tidigare 2001 gett ut boken Neighbors som beskriver händelserna i Jedwabne, en annan ort i Polen. Den 10 juli 1941 brände polacker inne hundratal