Ska det kunna bli en folkväckelse i Sverige så behöver Guds folk först bejaka en förnyad reformation.
Vi är på väg mot en samhällsförändring av stora mått. Den västerländska kulturen, som är uppbyggd på kristen grund, håller på att erodera i vårt samhälle. Något radikalt måste hända i församlingarna ifall kristendomen fortsatt ska ha inflytande på samhället. Vi behöver inget mindre än en förnyad reformation, likt den Martin Luther satte igång 1517.
Luther hade sett att det fanns en okunnighet om Bibelns läror hos kyrkfolket, och präster som missbrukade Ordet och förkunnade icke-bibliska ting. Då han läste Romarbrevet och upptäckte att evangeliet är ett villkorslöst erbjudande från Gud till människan, revolutionerade det hans liv och gärning.
”Den som har gärningar att peka på får sin lön, inte av nåd utan som något han har förtjänat. Men den som utan att bygga på gärningar tror på honom som förklarar den ogudaktige rättfärdig, honom räknas hans tro till rättfärdighet.” (Rom 4:4–5)
Luther blev för den skull ingen felfri människa, men hans bibelundervisning kom att vända mycket rätt i kyrkan. Även i dag finns sådant i förkunnelsen och församlingslivet som skymmer nådens evangelium och det behöver rättas till.
Visst ska vi glädjas åt att det döps fler människor än på mycket länge i frikyrkorna, och att stora ungdomsskaror samlas till egna möten på olika samfundskonferenser. Men ska det kunna bli en folkväckelse i Sverige så behöver Guds folk först bejaka en förnyad reformation av den kristna tron. Luthers undervisning var grundad på fem ståndpunkter som han menade var nödvändiga för ett sant och sunt kristet liv.
Den heliga Skrift allena: ”Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, till bestraffning, till upprättelse och till fostran i rättfärdighet, för att gudsmänniskan skall bli fullt färdig, väl rustad för varje god gärning.” (2 Tim 3:16–17)
Guds ovillkorliga nåd allena: ”Av nåden är ni frälsta genom tron, inte av er själva. Guds gåva är det, inte på grund av gärningar för att ingen ska berömma sig.” (Ef 2:8–9)
Trons gåva allena: ”Jag skäms inte för evangelium. Det är en Guds kraft som frälser var och en som tror, först juden och sedan greken. Rättfärdighet från Gud uppenbaras i evangelium, av tro till tro, som det står skrivet; Den rättfärdige skall leva av tro.” (Rom 1:16–17)
Den enastående Kristus allena: ”Han är till före allting, och allt består genom honom. Han är huvudet för sin kropp, församlingen. Han är begynnelsen, den förstfödde från de döda, för att han i allt skulle vara den främste.” (Kol 1:17–18)
Guds ära allena: ”Om ni äter eller dricker eller vad ni än gör, så gör allt till Guds ära. Väck inte anstöt vare sig hos judar eller greker eller i Guds församling.” (1 Kor 10:31–32)
Claes-Göran Bergstrand
Artikeln har tidigare varit publicerad i välden idag 5 juli 2017