Skribent: Tony Larsson

Vad är vår kristna tros kärna om inte hjärtats gemenskap med Gud? Och hur kommer det främst till uttryck om inte genom bönen? Kyrkovalv och skrudar, orglar och liturgier, biblar och präster – allt detta existerar för att inrama och stärka och förmedla ditt hjärtas relation med den Gud som skapat dig och ser dig och längtar efter att få höra din röst… han säger: ”Min duva bland bergets klyftor, i klipphyllans gömsle, låt mig se dig, låt mig höra din röst! Din röst är ljuv, din gestalt så skön” (Höga V 2:14).

Bön är hjärtats samtal med Gud, med det goda Ansiktet som lyser över oss, med honom inför vilken vi inte behöver eller ens kan förställa oss. Vi behöver inte ställa in oss med fina fraser, Gud är redan maximalt positivt inställd till oss genom att Jesus Kristus har försonat oss med honom. Han sade: ”Om nu redan ni, som är onda, förstår att ge era barn goda gåvor, skall då inte er Fader i himlen ge det som är gott åt dem som ber honom?” (Matt 7:11).

Vad får vi då be om? Allt som ligger på vårt hjärta. Om det är viktigt för oss så vill vår gode Far höra det. ”När ni åkallar och ber, tacka då Gud och låt honom få veta alla era önskningar. Då skall Guds frid, som är mera värd än allt vi tänker, ge era hjärtan och era tankar skydd i Kristus Jesus.” (Fil 4:6-7).

Sedan är det inte alltid så att vi från vår begränsade horisont ser vad som är långsiktigt bäst. Pappa och hans treåring placerar alternativen godis och gröt i olika rangordning. Jakobsbrevet skäller lite på församlingen: ”Ni ber, men får ingenting därför att ni ber illa; ni vill bara tillfredsställa era begär” (Jak 4:3). Barn får växa i sin egen takt, men vår Far gläder sig särskilt mycket när vi växer upp och formar mogna prioriteringar i evighetens ljus. Därför manar Jesus oss som vill vara hans lärjungar: ”Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också” (Matt 6:33).

Att söka Guds rike, det innebär att gå Jesu egen väg. Det innebär att vi inte nödvändigtvis får allt det vi vill ha nu, men att vi får allt vi verkligen behöver. Det innebär att låta Gud forma våra hjärtan så att de slår i takt med hans och längtar efter samma sak: att vi och alla människor ska få se hans härlighet och förvandlas till hans avbild, i kärlek, försoning och upprättelse. ”Att be så är riktigt och behagar Gud, vår Frälsare, som vill att alla människor skall räddas och komma till insikt om sanningen” (1 Tim 2:4)

Tony Larssons bok ”Gudstjänstens rötter” hittar du på vår webbshop www.xpmedia.org