Aktuella debatterna om bibelsyn – hur har vi kommit hit?
Med start i början av januari 2017 uppstod det intensiva debatter och samtal om Bibeln, dess trovärdighet och tolkning i tidningar som Dagen, Världen idag och Sändaren – för att inte tala om allt som skrivits på bloggar och i sociala medier.
Många av samtalen har handlat om hur vi ska uppfatta Bibeltexternas historiska värde. Frågan om Adam och Eva överhuvudtaget har existerat har debatterats flitigt, framför allt på Stefan Swärds blogg. Parallellt har Stefan Gustavsson och Göran Lennartsson m.fl uppmärksammat boken ”Den okände Jesus” skriven av Wassén och Hägerland. I Dagen kritiserade de boken för att ha skrivits utifrån perspektivet att Gud inte finns. Ett sådant perspektiv torde vara vanligast förekommande när man inom teologisk forskning studerar Bibeln utifrån historisk-kritisk metod.
Att studera teologi, dvs läran om Gud, utifrån premissen att Gud inte är en aktiv, kommunicerande faktor i historien kan verka märkligt, ja till och med absurt, men det är faktiskt en verklighet idag på våra universitet och som det visar sig alltmer också vid lärosäten med kristna huvudmän.
En fråga med lång historia
Hur ska man förstå detta? Ja, nu är ju inte ämnet helt nytt, redan under upplysningen på 1700-talet började Bibelns auktoritet sättas i fråga. Under 1800-talet slog liberalteologin igenom vid våra universitet och accepterades inom stora delar av statskyrkan. Från början påverkade den i första hand våra äldre kyrkosamfund. En intellektuell och teologisk motrörelse uppstod, främst bland en del frikyrkor, och så uppstod den evangelikala rörelsen. Men frågan var om, och i så fall hur länge, det evangelikala bålverket skulle kunna stå emot den bibelkritiska vågen.
Francis Schaeffer, en framträdande kristen filosof och apologet, beskrev utvecklingen 1984 i det som skulle bli hans sista bok. ”The Great Evangelical disaster” har som huvudtema att motsvarande utveckling som inträffat när liberalteologin slog igenom i äldre samfund också är på väg att ske inom den evangelikala rörelsen.
Schaeffer påpekar att om vi bara betraktar Bibeln som Guds ord i frälsningsfrågor och inte när den uttalar sig om historia så är vi farligt ute eftersom det kommer att leda till att flera bibliska försanthållanden överges.
Sanna doktriner utifrån felaktiga texter
Först en kommentar om debatten kring Adam och Eva. I ”Världhistoriens första dagar”, ett häfte skrivet av Seth Erlandsson, docent i Gamla testamentets exegetik, görs en studie över de tre första kapitlen av första Moseboken. I boken framgår att han tror på Adam och Eva som verkliga personer. Han redogör grundligt utifrån den Hebreiska texten vad som står om hur det gick till när Adam och Eva skapades. Det är en berättelse som inte skiljer sig från hur den återges i de olika svenska bibelöversättningarna.
I inledninen skriver Seth Erlandsson: “Denna studie vill inte på ett ovetenskapligt sätt utgå från mänskliga spekulationer om skapelsen och rycka loss texten från sitt bibliska och kanoniska sammanhang. Texten måste få träda fram och tas på allvar. När det sker, ser man också hur Bibelns inledande kapitel utgör en integrerande del av ett större sammanhang. Det är ett vanligt missförstånd, att det skulle vara finare exegetik och mera vetenskapligt att utlägga bibeltexten i ljuset av ett för texten främmande utombibliskt sammanhang än att utlägga den i sitt eget bibliska sammanhang.” Vi kan bara instämma i vad Seth Erlandsson skriver här.
Ett ämne som finns i periferin till debatten om Adam och Eva är evolutionsfrågan. Det verkar generellt enklare för många av debattörerna att utgå från en makroevolution trots svårigheter med den felande länken, svårigheter att visa hur komplexa processer i naturen kan förklaras genom mutation etc. Också det ståndpunkter som fordrar tro. (Även om den frågan inte varit i fokus kan vi ändå tipsa om att XP Media har flera intressanta titlar i det ämnet.)
Debattartiklar, bibelsynsdag 2012 och bokutgivning
I december 2011 skrev vi en debattartikel i tidningen Dagen där vi ifrågasatte om de samfund som ställt sig bakom Lausanne-deklarationen (medlemmar i Evangeliska Alliansen) de facto levde upp till den. Detta resulterade i en debatt om bibelsyn.
Hösten 2012 genomfördes en tema- och debattdag vid Örebro Teologiska högskola (ÖTH) under namnet “Vad menar vi med att Bibeln är Guds ord?”. Arrangör förutom ÖTH var Svenska Folkbibeln och Evangeliska Alliansen. Efteråt vidtog en engagerad debatt på nätet.
Hösten 2014 gav XP Media ut boken “Bibeln myt eller sanning” med bidrag av sju olika författare som delvis härrör från temadagen. Våren 2015 publicerades en omfattande recension av boken i tidskriften Theofilos (vol 8. nr 2, 2015) skriven av David Willgren varvid Seth Erlandsson, Stefan Swärd, Anders Robertsson och Roger Gustavsson besvarade recensionen. Läs här:
http://blog.xpmedia.org/bibeln/ar-daniels-och-jesajas-framtidsforutsagelser-skrivna-i-efterhand/
Mikael Tellbes bok om bibelsyn, 2015 och 2016
Hösten 2015 kom så Mikael Tellbe ut med sin bok “Vad menar vi med att Bibeln är Guds ord?” på Libris förlag där han ger sin syn på saken. (Notera att han använder temat för bibeldagen 2012 som boktitel.)
När boken kom väckte den inte någon särskild debatt inom frikyrkan. Boken fick goda recensioner i Dagen där Per-Johan Thörn i sin bokanmälan menar att den utgör “ett metagrepp på Bibeln som omfamnar mycket på få, men djupgående, sidor”. Han berömmer såväl det personliga anslaget som beskrivningen över hur man kan tänka “utan att slå fast tvärsäkerheter”.
I den lutherska tidskriften Biblicum under senhösten 2015 kommer dock en recension från Seth Erlandsson som problematiserar Tellbes bok. Tellbe ger ett genmäle och Erlandsson besvarar denna, fortfarande kritisk till bokens bibelsyn.
Ett år senare, i december 2016, skrev vi en längre artikel med en recension av denna bok.
Länk till den längre artikel
Årets debatt
Om nu responsen på den artikeln inte varit särskilt omfattande så har alltså en parallell debatt om historicitet blossat upp – med fokus på Adam och Eva – som vi nämnde inledningsvis. Den 4 januari 2017 publicerade Världen Idag en ledare av Stefan Swärd som avslutas med följande ord: “Ett teologiskt seminarium som till exempel lär ut att första delen av 1 Mosebok är en gammal myt, utan historisk förankring, är präglad av liberalteologi. Bibeltroende kan inte ge stöd till en sådan verksamhet.” Det var startskottet till förnyad debatt om bibelsyn, historicitet och utbildning av kristna ledare. Till dags dato har den engagerat många – ibland också namnkunniga – kristna skribenter.
Man kan fråga sig till vad nytta dessa många meningsutbyten är. Vi tror att de har en viktig roll i ett medvetandegörande om att kristna ståndpunkter omförhandlas. Vi tror också att det många gånger är allvarligt när så sker.
Anders Robertsson Förläggare
Roger Gustavsson Copywriter